Över hela Sverige planerar kommuner nya bostads- och kontorsområden. I de allra flesta fall finns ingen målsättning för användning av solceller och solenergi finns inte på dagordningen i planprocessen. Samtidigt vet vi att bebyggelsen som planeras idag och byggs imorgon kommer att finnas kvar i många decennier framöver. Därmed kan en solenergioptimerad planering idag ge bra förutsättningar för solelproduktion (och även solvärmeproduktion) i framtiden. Solenergianpassning är relevant för samtliga områden under planering, även om solcellsinstallationer inte är aktuella idag.

 

Denna rapport beskriver arbetet med solenergioptimering i detaljplanskedet för Sege Park i Malmö, samt under projekteringsskedet för flera kvarter i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm.

 

I samband med detaljplanearbetet för Sege Park arbetades en optimeringsmetod – SOL-metoden – fram, som består av tre steg. Första steget är att göra en översiktlig skuggningsanalys av befintliga objekt i området som planeras. Analysens resultat är en karta med skuggningszoner inom vilka takytor bör undvikas. I nästa steg optimeras huvudorienteringarna, baserade på skuggningszonerna, så att så mycket takyta som möjligt kan få en orientering mellan sydväst och sydöst. Sedan, i det tredje iterativa steget, placeras och utformas nya objekt och markeras deras middagsskuggningszon och så växer det nya området fram.

 

Då Sege Park området har en del befintlig bebyggelse och kulturmiljö som ska bevaras tillämpades SOL-metoden i den mån som var aktuellt. Det visade sig att en del nyplanerad bebyggelse hamnade i middagsskuggningen från befintliga trädpartier, vilket skulle kunna undvikas genom att tillåta en högre byggnadshöjd. Orienteringen på nyplanerade kvarter var anpassad till de befintliga byggnadernas orientering, vilket för de flesta byggnadskroppar leder till en orientering nära sydsydöst och västsydväst för ett mindre antal. Ändring av orienteringen undersöktes för två kvarter och skulle ge någorlunda bättre solelpotential. Slutligen analyserades det då aktuella förslaget för nyplanerade kvarter och dess utformning. Här visade det sig att ett tvåtal U-formiga kvarter gav upphov till intern skuggning, där huskroppen längst till söder kastar middagsskuggning på de andra huskropparna. Ett ändringsförslag togs fram som höjde både solelpotential och exploateringsgrad.

 

Optimeringsarbete i detaljplanskedet leder oundvikligen till identifiering av problemområden som inte kan eller får definieras i detaljplanen, då de är för detaljerade. För att kunna undersöka även dessa aspekter studerades två projekt i Norra Djurgårdsstaden. Projekten befann sig i exploaterings- eller projekteringsstadiet där utformning av kvarteren avgörs i detalj.

Kvarteret Garphyttan kommer att hysa lägenheter och kvarteren Antwerpen 3 & 4 och Hull blir kontorshus. Utformningen av samtliga kvarter var från början inte optimerad för solcellstillämpning. Det skulle undersökas om kraven för senare etappen i området, nämligen att generera 30 % av fastighetselen med hjälp av solceller, också kunde uppfyllas för dessa kvarter. Det visade sig vara tekniskt möjligt genom att utnyttja takytorna och en del fasadyta. Med en optimering av takorienteringen skulle målet för kvarteret Garphyttan kunna uppfyllas även utan fasadsystem.