Solen som energikälla förväntas växa i betydelse under kommande decennier, bl a beroende på fortsatt teknikutveckling och lägre tillverkningskostnader för solpaneler. Fastighetsägare, både privata och offentliga, besitter därmed en energikälla som oftast inte är utnyttjad, nämligen solinstrålning på deras byggnadsytor. Dessa ytor kan vara mer eller mindre lämpliga för utvinning av solenergi beroende på deras lutning, riktning, eller beskuggning från andra byggnader och vegetation. För att avgöra olika takytors lämplighet har ett GIS-verktyg utvecklats som visar årlig inkommande solstrålning, Solar Energy from Existing Structures (SEES).

 

Det visas att SEES fungerar i syfte att avgöra solinstrålning på takytor, förutsatt att rätt indata finns tillgänglig. Dessa indata avgör resultatets kvalitet och analysens omfattning. När indatakraven tillfredsställs kan SEES

Dessa resultat kan i ett senare skede användas för att utvärdera möjlig elproduktion med solceller.

 

Det visas också att beräkningarna av solinstrålning stämmer väl med uppmätta data, liksom beskuggning av andra objekt.

 

I en fallstudie av Göteborg visas det att alla byggnadstak som en grupp är olika när det gäller lämplighet att utvinna solenergi: intervallet är ~577–1 100 kWh m-2 yr-1 bland 140 000 hustak i Göteborg. Totala takytor som uppfyller kriteriet ”good” minskar dramatiskt då kravet på mininstrålning minskas; det finns ca 1 km2  takytor som uppfyller kravet 1 000 kWh m-2 yr-1, en siffra som ökar till 9 km2 om kravet minskas till 950 kWh m-2 yr-1. Det årliga uttaget av el kan uppskattningsvis uppgå till 129 miljoner kWh för det högre kravet och 918 miljoner kWh för det lägre kravet. Denna elproduktion motsvarar ca 2 % respektive 20 % av Göteborgs totala årliga elanvändning