En första erfarenhet var svårigheten att få byggnadslov för en så pass spektakulär lösning med solceller som en persienn framför fasaden. Ett av argumenten för har varit att det har gått bra att göra så här i Holland och att fasadanläggningen kan demonteras från byggnaden och eventuellt flyttas till en annan plats.

Nästa svårighet uppstod då fasadmodulerna skulle framställas. Leverantören (Gällivare Photovoltaics) hade svårigheter att med sin standardmetod laminera glas/glasmoduler. Standardmetoden innebär vakuumlaminering med en struktur av: glas/EVA/celler/EVA/glas. Problemen bestod i att luftbubblor blev kvar i laminatet. Dessa antogs dock endast vara kosmetiska. Familjebostäder beslutade att ändå använda denna produkt för att inte råka ut för en försening på upp till 6 månader som skulle kunna blivit fallet om Gaia bytt leverantör av fasadmodulen. Det har sedan visat sig att några luftbubblor inte kan ses i någon av modulerna i installationen.

Ett annat problem med fasadens glas/glas-moduler var passningen mellan de förborrade hålen i laminatet och de fastsvetsade gängade bultar modulerna skulle fästas till.

Toleranserna var för små och i vissa fall hade en förskjutning av de hål som måste finnas i modulens bägge glas uppstått, vilket minskade toleranserna ännu mer. När så montören använde sig av lite kraft sprack laminatet så som man är van att se härdade glas spricka. Tack vare limningen med EVA så splittras inte laminatet totalt utan hela strukturen hänger ihop som syns på bilden som visar en trasig modul lutad mot byggnadens fasad.

Smutsskiktet framgår av den klarare blåa färgen i texten. Notera på bilden att framkanten av modulen är mindre nedsmutsad än den bakre delen. Det beror troligen på att regn ändå kommer åt att rengöra där. En mätning visade också att den främre delen förlorar 6% och den bakre delen 9% pga av nedsmutsningen (29 april 2004).

Familjebostäder kommer lägga upp en strategi för rengöring av fasaden, men väntar med detta till ett senare datum. Orsaken är att man vill ha mer erfarenhet av om regn ändå kan utföra rengöringen. Bilden visar även skuggan från en överliggande modul, kl 9.45 den 29 april.

Diagrammet till höger visar energiproduktionen under en dag från de tre olika anläggningarna på taket.

Blå linje:   öst-taket
Röd linje:  syd-taket
Grön linje: väst-taket

Väst-taket är egentligen orienterad mot nordväst och får därför aldrig den fulla solinstrålningen.

Röd och violett linje är produktionen från den övre tredjedelen. På eftermiddagen är de identiska, men på förmiddagen släpar den röda linjen, vilket beror på att den representerar produktionen från växelriktaren som matas från de inre cellerna. Dessa är skuggade av överliggande moduler på morgonen då solen står högt, men inte på kvällen. Det i sin tur beror på att huset är orienterat mot sydväst så att när solen träffar fasaden så står den redan högt.

Samma sak gäller blå och grön linje. (Blå för inre celler på nedre tvåtredjedelen av fasaden). Orsaken till att den klipps vid cirka 1500 W är en förväxling mellan växelriktare. Den hade fått en 1,5 kWs Fronius istället för en 3,0 kWs. Problemet åtgärdades snabbt och berodde på att det yttre skalet till de olika växelriktarna i Froniusfamiljen är identiska.